Guld har länge setts som en säker tillgång i tider av ekonomisk eller geopolitisk osäkerhet. När aktiemarknader eller valutor blir instabila brukar investerare vända sig till guld för att skydda sina tillgångar. Detta driver upp efterfrågan och ”guld pris”. Under 2022 och början av 2023 har vi sett stor osäkerhet i världsekonomin, med hög inflation, stigande räntor och en potentiell global recession. Detta har lett till ökad volatilitet på finansmarknaderna och gett stöd åt guldpriset. Guld handlas för närvarande för över 1800 dollar per uns, vilket är en bit över det historiska genomsnittet. Även i svenska kronor mätt har guld pris stigit kraftigt den senaste tiden då kronan försvagats mot de flesta större valutor.

Centralbankerna köper mycket guld

Många centralbanker världen över har de senaste åren varit nettoköpare av guld till sina reservtillgångar. Detta inkluderar centralbankerna i Kina och Ryssland som köpt stora mängder guld de senaste 10 åren. Även centralbanken Riksbanken har nyligen beslutat att öka andelen guld i valutareserven från 4% till 7%. Ökade köp från centralbanker bidrar till att driva upp ”guld pris”. Guld utgör en stabil och likvid reservtillgång som behåller sitt värde över tid. Det fungerar som en försäkring mot finansiell eller geopolitisk kris. Därför vill många centralbanker ha en stor andel guld i sina valutareserver.

Investerare flyr till säkra tillgångar

Den ökade osäkerheten på de finansiella marknaderna har lett till att många investerare letar efter en säker hamn för sina pengar. Obligationer har tappat i attraktionskraft när centralbankerna höjer räntorna. Aktiemarknaderna har varit mycket volatila med stora kurssvängningar. Guld ses i det läget som en stabil och pålitlig investering. Efterfrågan på guldmynt och guldtackor har varit stor från privatpersoner. Även institutionella placerare som hedgefonder har ökat sina guldinnehav. Totalt sett har efterfrågan på fysiskt guld varit robust, vilket bidragit till att driva upp ”guld pris”.

Gruvbolagen gynnas av höga priser

De flesta guldproducenter och gruvbolag gynnas av att ”guld pris” ligger på höga nivåer. Det gör guldgruvor mer lönsamma att driva. Marginalerna förbättras när guld kan säljas till höga priser på världsmarknaden. Stigande guldpriser brukar leda till ökade investeringar i prospektering och utbyggnad av nya gruvor. Det tar dock flera år innan nya gruvprojekt kommer igång. På kort sikt är utbudet av nytt guld ganska okänsligt för prisförändringar. Gruvbolag med låga produktionskostnader som Lundin Gold, B2Gold och Evolution gynnas mest av höga guldpriser. Deras vinstmarginaler expanderar när ”guld pris” stiger.

Indien och Kina är stora konsumenter

De två folkrikaste länderna i världen, Indien och Kina, är också två av de största konsumenterna av guld. I båda länderna finns en lång tradition av att köpa och äga guldsmycken. Särskilt under högtider som bröllop eller religiösa festivaler ökar efterfrågan markant. När en växande medelklass i Kina och Indien fått mer pengar att röra sig med har konsumtionen av guld ökat. Uppskattningsvis köper kinesiska och indiska hushåll över 50% av världens nyutvunna guld. Detta stödjer ”guld pris” då efterfrågan förblir stark från dessa länder. Även om ekonomisk tillväxt mattas av förväntas guldkonsumtionen i Kina och Indien vara fortsatt hög kommande år. Detta stabiliserar världsmarknadspriset på guld.

Tveksamheter kring dollarn gynnar guldet

Den amerikanska dollarn har länge setts som världens främsta reservvaluta och en säker hamn i oroliga tider. Men på senare år har dollarn tappat mark. Skuldsättningen i USA är mycket hög samtidigt som landets politiska system verkar alltmer dysfunktionellt. I takt med att tron på den amerikanska dollarn som världsvaluta skakats har intresset för guld som alternativ stärkts. Guld uppfattas inte ha någon motpartsrisk och fungerar som en valuta utan statlig påverkan. Om dollarn fortsätter tappa status kan detta vara ytterligare en faktor som driver på ”guld pris” framöver.