Trendrum

Månad: september 2017

Kartor som tavla

Klassikern Det finns många roliga idéer när det kommer till väggprydnader och tavlor. Klassiska akvarelltavlor eller målningar i olja är inte det enda som pryder väggarna runt om i landet. Inte heller är litografier vad som dominerar. Att ha kartor som tavlor på väggarna kan ha rötterna i sjömansrum där sjökorten efter en seglats fått pryda rummet. Nu för tiden är det allmänt utbrett att förankra en geografisk och lokal koppling i sitt hem. Kartor över hemstaden, stadsdelen eller landet förekommer i stor utsträckning. Stockholmskartor har blivit någonting som efterfrågas av ett större antal kunder. I synnerhet rör det sig om södra delarna av staden. Söder-om-söder är någonting som kommit att bli ett välanvänt begrepp. Kanske är det därför inte någon överraskning att klassikern ”söder om söder” också finns som kartmotiv.

Genom en tavla kan man visa var man har sina rötter oavsett var man befinner sig! Det är inte för inte som dessa tavlor och affischer ofta trycks på åldersbeständiga ark som tål tidens tand. Även om klassikern ”söder om söder” har gått från modern idé till frekvent dekoration, finns också en rad andra kartor att välja bland. Precis som Manhattanvyer hade sin storhetstid finns nu denna som alternativ. Kartor över fjärran platser, resmål, Göteborg och andra Svenska orter finns att skaffa.

Inramning av karttavlor

För att ”söder om söder” och andra kartor skall stå sig är det bra med ordentlig inramning. Det finns ett flertal bra ramar att själv montera. För den som vill ha allting utfört korrekt från början, är det också möjligt att anlita experter för inramningen. På så vis kan man vara säker på att såväl ram som glas håller över tid. De flesta karttavlor som står att hitta på marknaden är av en mindre modell och även med en ordentlig ram är det görbart att finna en bra väggyta. Varför inte ta fram en hel kartvägg med olika kartor från bostadsadresser, destinationer, drömmar och framtida platser att besöka?

Så testar du ditt larm

Så testar du ditt larm

Att införskaffa ett larm är det första steget mot en ökad säkerhet i hemmet. Det är dock viktigt att larmsystemet fungerar som det är tänkt och att är väl förtrogen med hur det ska användas. Om ditt system installeras av en professionell installatör har du förmodligen fått en genomgång av systemet av denne.

Det är viktigt att du testar ditt larm på regelbunden basis för att säkerställa att det fungerar som det ska. Det bästa är om du kan testa det varje månad. Det finns vanligtvis två olika sorters tester du kan utföra: test av signaler inifrån bostaden och test av signalen mellan din bostad och larmföretagets larmcentral.

Beroende på tillverkaren av ditt larmsystem skiljer sig testprocessen åt något. Det är rekommenderat att du läser i användarmanualen hur testet av just ditt system ska utföras. Om du inte hittar någon användarmanual för ditt larm, kan du följa nedanstående generella riktlinjer för test av system för hemsäkerhet:

Så testar du signalerna inuti bostaden

  1. Se till att ditt system är i “REDO”-läget, men larma inte på!
  2. Öppna alla dörrar och fönster som skyddas av larmet, en/ett i taget.
  3. Kontrollera att kontrollpanelen visar de fönster och dörrar du öppna.
  4. Stäng respektive dörr eller fönster. Kontrollpanelen bör visa att dörren eller fönstret i fråga är stängd/stängt.
  5. Återupprepa denna process för alla sensorer som tillhör ditt larmsystem.

Så testar du signalen till larmcentralen

  1. Ring upp larmcentralen och be dem att sätta ditt system i testläget. Se till så du har ditt kontonummer och lösenord redo.
  2. Larma på ditt system precis som vanligt, och utlös larmet genom att öppna ett fönster eller en dörr, eller genom att gå förbi en rörelsesensor. Låt larmet ljuda i åtminstone en minut.
  3. Larma av systemet med hjälp av din kod.
  4. Vänta en minut, ring sedan upp larmcentralen på nytt för att verifiera att signalen gick fram till dem.
  5. Meddela larmcentralen att du är klar med testet.

Som vi redan har nämnt bör du testa ditt system åtminstone en gång i månaden. På så vis kommer du upptäcka om det finns problem som behöver åtgärdas, och du kommer även minimera risken för att din utrustning utlöser falsklarm.

Vad är en arborist och vad gör de?

Vad är en arborist och vad gör de?

Någon gång i ditt liv kommer du nog behöva anlita en arborist så det kan vara bra att veta vad det ens är och vad de gör. Det förklarar vi i den här texten!

Fakta om arborister

Benämningen arborist har sitt ursprung från det latinska språket och ordet arbor, som betyder träd. Arboristernas expertisområde är trädvård, trädunderhåll, plantering och beskärning. Kort sagt kan man säga att arboristerna jobbar för att träden ska vara säkra, vackra, problemfria och helt enkelt leva så länge som möjligt. Beroende på kompetensnivå kan personer som jobbar med att beskära och vårda träd även kallas för trädvårdare. Ibland kan man till och med se beteckningen “trädkirurger” eftersom arboristerna är experter på att ta hand om trädväxter. Det tar två år att utbilda sig till arborist i Sverige och efter det kan man bedöma tillstånd hos träd och även ge råd angående hur de ska skötas om på bästa sätt. Det kan handla om allt från gödsel, hur man bäst bekämpar olika sorters sjukdomar och insekter till hur man rent handgripligen faktiskt beskär och fäller ett träd. Om ditt träd olyckligtvis skulle bli sjukt kan en arborist avgöra vad som är fel på trädet och därefter utarbeta en vårdplan för att förhoppningsvis rädda ditt träd och få det friskt igen.

Vilka uppgifter har arborister?

Som ovan nämnt är en stor del av arboristernas jobb att se till trädens välmående. Men att beskära och avverka träd är också bland arboristernas främsta uppgifter, precis som att arbeta med planering och rådgivning är vanligt förekommande. Så kallad kronrensning är en av de huvudsakliga uppgifterna, vilket innebär att döda, skadade eller sjuka grenar helt enkelt rensas bort. En annan uppgift som ingår i arbetet kan vara att beskära träd som skymmer solen eller växer över exempelvis byggnader eller järnvägar. En annan uppgift som arboristerna också utför är förvaltning av träd och här är inventeringen viktig. Arboristerna gör alltså inventeringar och riskbedömningar av större trädbestånd i till exempel parker eller kyrkogårdar. Enstaka träd som är värdefulla i bland annat stadsmiljöer eller privata trädgårdar kan en arborist också besiktiga. Dessa besiktningar sköts till störst del på marken och vid datorn. I vissa fall krävs det dock en så kallad klättrande besiktning för att bland annat kunna mäta om det finns röta i trädets stam och grenar.

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén